Blått, grått, grönt fär ägat
Världsspegeln, dit längstans vingar bär
En fröjd att skåda, att sinnet öppna
Flyende sot på svarta vingar far
Om natten, stormen och vinden
Molnfria vyers inre horisont ler
En öppning I stormen den ser
En öppning I stormen den ser
En lockelse inte bara på ytan
Inte endast en färd, även ett mål
Vad väntar mig under systrar nio?
Van d¨ljer Rans döttrar f&ruml;r mig?
Här skall jag finna min ro
Här skall jag finna min sinnesfrid
Här skall jag för evigt vila
Och I